Vad är det ni inte förstår?

Ibland känner jag mig som om jag befinner mig i en roman av Kazuo Ishiguro. I hans fantasy-roman ”Begravd jätte” som utspelar sig i England under Kung Arthurs tid har nästan alla människor svårt att hålla kvar sina minnen och att bete sig rationellt när faror hotar. Det visar sig att det finns en drake vars magiska andedräkt sprids vida omkring och får människor att glömma vad de har varit med om i livet och hämmar deras tänkande. Vissa påverkas mer, andra mindre, och de finns också några få som inte påverkas alls.

dragon-2529916_1920

Finns det en magisk drake någonstans som hindrar människor från att tänka rationellt om klimatfrågan och hör jag till det lilla fåtal som inte påverkas av draken? För jag kan inte förstå varför i övrigt intelligenta människor inte kan inse att vi inte kan fortsätta med att släppa ut 10 ton CO2 ekvivalenter per person och år när det bara finns utrymme för 1 ton? Hur kan man tycka att sommarens torka är märklig när forskare har pratat om klimatförändringarna i över 20-års tid? Och hur kan man tro att det räcker med lite finjusteringar av vårt sätt att leva för att vi ska minska våra utsläpp till en tiondel av vad de är idag? Osv, osv.

”Double, double, toil and trouble;                                                                                                Fire burn, and cauldron bubble.”

– mässar häxorna i Macbeth när de kokar sin onda bryggd. Är det kanske de som har återuppstått och sprider en förgiftad dimma som hindrar folk att tänka klart om klimatet?

haloween-1749788_1920

När allt kommer omkring tror jag kanske inte det utan att det snarare är en brist på fantasi och oförmåga att tänka i nya banor som hindrar det stora flertalet att ta till sig fakta om klimatet. Det tar emot att tänka nytt. ”De flesta människor är som lämlar” säger Suzanne Brögger i en intervju i SvD. Om vi ska klara klimatkrisen behöver vi förändra vårt sätt att leva radikalt och vi måste tänka i helt nya banor för att skapa ett samhälle som fungerar utan olja och kol. Lämmeln är kanske inte det djur som bäst symboliserar den typen av nytänkande.

Så vad gör vi för att bryta förbannelsen? Det är nog ingen idé att börja leta efter häxor och drakar och inte heller att idiotförklara folk genom att kalla dem för lämlar. Men jag tror vi måste börja tvinga folk att tänka på klimatet genom att envisas med att ta upp frågan. Gör det på ett nyfiket sätt utan att skuldbelägga och var förberedd på den besvärade stämning som ofta uppstår. Hur tänker du om klimatet? Tror du att sommarens torka hänger ihop med klimatförändringarna? Hur tror du samhället kommer att fungera när vi inte längre använder olja och kol? Personligen tycker jag soldrivna luftskepp borde få en renässans… osv. Var gärna lite excentrisk.

För oss som inte påverkas av de magiska dunsterna från draken (eller häxorna) är det svåra att orka gå tvärs emot strömmen av lämlar och då tror jag dels att det är viktigt att  hitta likasinnade och dels att ha roligt. I senaste numret av Camino (utmärkt tidskrift, läs den) säger Anna Lidström ”Börja alltid med något som är kul. Börja inte lördagsmorgonen med att städa huset. Gå ut först och gör något kul och städa sedan om ni hinner. Om man börjar med det som är kul finns det ork att göra det som är tråkigt. Det är min metod för att behålla förståndet och orka”.

airship-360550_1920

Klimatfrågan i valet

Sommarvärmen har gjort klimatet till en av de viktigaste frågorna i valspurten. Det är naturligtvis bra på alla sätt men jag hade önskat debatten höll lite högre nivå. Att de artiklar som skrivs hade varit lite med baserade på fakta och gärna lite mer ödmjuka inför svårigheterna med att åstadkomma radikala minskningar av utsläpp av klimatgaser. Som vanligt är det Berglins i SvD som levererar den skarpaste analysen av läget, komprimerad till fyra serierutor: Del 3 av 21 ”Ge oss en enkel lösning så vi kan konsumera mer” och del 6 av 21 ”Vafan gör vi folk vill bara prata klimat?” tycker jag säger det mesta.

Själv kommer jag att tänka på sportjournalisternas uppladdning inför ett VM i fotboll. Det pratas och pratas om det svenska lagets spelares olika kvaliteter och hur väl spelarna kompletterar varandra och ju mer det pratas och analyseras desto bättre blir det svenska laget. När det väl är dags för avspark är alla övertygade om att semifinal är en fullt realistisk målsättning. Sen åker Sverige ut i gruppspelet vilket är precis det man kan förvänta sig med tanke på att laget är rankat på plats 30 – 35 någonting. Det som är kul med fotboll är ju att någon gång ibland, som nu senast eller 1994, får journalisterna rätt, spelarna överträffar sig själva och laget går riktigt långt. Det är trots allt bara underhållning.

Politikernas strategi påminner om sportjournalistiken: om vi pratar riktigt mycket om klimatet som blir vi så småningom bara bättre och bättre på klimatet. Det spelar inte så stor roll om det vi säger är rimligt eller ens sant. Det viktiga är att skapa en polarisering och ett bra sätt är då att kritisera motståndarens förslag som verkningslösa samtidigt som man själv avstår från att ge förslag som på allvar har någon effekt. Klimatet får bara ett visst utrymme i debatten och det gäller att fylla den tiden utan att säga någonting. Centern hävdar t.ex. att alliansen drev en mer effektiv klimatpolitik under sin tid som regering. När jag tittar på Naturvårdsverkets statistik över hur Svenskarnas utsläpp har utvecklats över tid kan jag inte se något sådant mönster. Det som framträder tydligt är att vi har släppt ut tio gånger så mycket växthusgaser som är hållbart oavsett vilka partier som har suttit i regering.

Naturvårdsverket

I sann sportjournalistanda målas det också upp en bild av Sverige som ett föregångsland inom hållbarhet. Analysen verkar bygga på all den reklam som görs i Sverige för olika hållbara lösningar. Hållbarhet är nu ett av de mest urvattnade begrepp som finns och går att stämpla på lite av varje men eftersom man ser texten ”hållbart” eller ”klimatsmart” dagligen och så gott som överallt så måste ju Sverige vara framgångsrikt inom hållbarhet. Enligt WWF är tyvärr den bistra sanningen att Sverige hör till de länder som har störst ekologiskt fotavtryck per capita och således är sämst på hållbarhet (tillsammans med USA, Kuwait och Australien). Om alla levde som svenskarna skulle det behövas 4,2 jordklot. Sverige och Belgien ser ut att vara de länder i Europa som är sämst på hållbarhet.

Jag skulle önska att någon politiker vågade säga att klimatet är en mycket svår fråga som kräver breda, blocköverskridande uppgörelser eftersom besluten kommer att få effekt över lång tid, precis som utrikes- eller energipolitiken. För att åstadkomma en förändring behöver man titta förutsättningslöst på alla åtgärder som kan ha effekt. Några exempel:

  • Elcyklar – Flera av allianspartierna har reflexmässigt sagt att de ska ta bort subventioner av elcyklar. I en artikel i Ny Teknik visar forskare att subventionerna ger god effekt jämfört med andra subventioner. I den här frågan är det nog inte särskilt svårt för partierna att tänka om men jag skulle önska att partierna inte gick på reflex utan redan från början var lyhörda för nya möjligheter
  • Bostadspolitiken – Boverkets expert menar att Sverige inte har någon bostadsbrist. Problemet ligger i att det inte finns ekonomiska incitament för de som bor väldigt stort att flytta. Genom att införa marknadshyror, ta bort reavinstskatten och införa fastighetsskatt skulle bostadsbeståndet användas mer effektivt och behovet av nya bostäder minska radikalt. Byggande orsakar stora utsläpp av växthusgaser och om vi verkligen vill få ner utsläppen ska vi inte bygga mer än vad som verkligen behövs. Flera politiska partier säger reflexmässigt nej till marknadshyror och här det nog betydligt svårare att tänka om men jag tror att vi måste vara öppna för det.
  • Flyget – det finns ett moment 22 över flygskatten. Syftet med flygskatten är att minska flygets utsläpp av växthusgaser men det är politiskt självmord att införa en skatt som minskar flygandet; alltså sätts skatten så lågt att flygandet inte minskar varpå skatten får kritik för att den inte har någon effekt på utsläppen. Många politikers reflex är att vi inte får röra flyget för det är tillvarons guldkant för så många människor. För att ändå diskutera frågan kommer det olika förslag på hur ny teknologi skulle kunna göra att vi kan fortsätta flyga. Ny teknologi i all ära men det som föreslagits kommer endast ha marginell effekt på flygets utsläpp, särskilt eftersom resandet förväntas öka under kommande år. Jag skulle önska att politikerna förutsättningslöst kunde sätta sig in i hur flyget påverkar klimatet innan de reflexmässigt kommer med olika utspel.
  • Gammaldags teknologi – Det sker nu en snabb utveckling av t.ex. batteriteknik, solceller och elektrifiering av vägtransporter. Samtidigt är gammaldags teknologi som höghastighetståg och kärnkraft på väg bort eftersom de är alltför dyra. Vi får inte fastna i ett reflexmässigt kramande av gammaldags teknologi utan måste göra en förutsättningslös värdering av om inte de nya teknologierna kan lösa transport och energibehoven mycket kostnadseffektivare än de gamla.

Naturligtvis är den här typen av ödmjukhet och öppenhet en omöjlighet i en valspurt. Den som är mån klimatet får rösta på det parti som verkar förstått klimatfrågan bäst och sedan hoppas att det blir lättare att föra en förutsättningslös diskussion efter valet.

Klimatvandringar

Nu har vi bokat in tider för klimatvandringar under hösten. Alla som vill diskutera olika aspekter av klimatfrågan är välkomna att vandra tillsammans med oss i SNFs klimatgrupp:

  • Lördag 1/9 kl. 14
  • Lördag 29/9 kl. 14
  • Lördag 10/11 kl. 14
  • Lördag 1/12 kl. 14

Vi startar vid djurgårdsbron, brofästet på ö-sidan, östra delen av gatan och går ett varv runt djurgården för att sedan avsluta med att fika på ett café. Under vandringen har vi fria diskussioner om klimatfrågan och annat som känns angeläget. Ingen anmälan behövs.

IMG_0192

Med tåg till Brügge

P1010797Åtta tågbyten (Malmö, Köpenhamn, Fredericia, Flensburg, Hamburg, Köln och Bryssel) och en övernattning (Flensburg) blev det när vi skulle ta oss från Stockholm till Brügge i Belgien. Det är möjligt att resan hade kunnat göras med färre byten men det verkar som försenade tåg är vanliga i alla de länder vi passerade, möjligen med undantag för Belgien. Förseningarna gör att man missar de tåg man har planerat och då får man helt enkelt hoppa på nästa tåg som går i rätt riktning. Då är det bra med Interrailbiljetter som ju inte är knutna till ett visst tåg. Som tur är går det många tåg på kontinenten så man behöver sällan vänta särskilt länge. Tyvärr går det väldigt få nattåg nu för tiden vilket gör att resan tar sin tid: två dagar ned och två dagar hem i vårt fall.

Under de senaste 20-åren har lågprisflyget gjort att vi har kommit att betrakta det som en mänsklig rättighet att kunna göra weekend-resor till europeiska städer. Om man väljer bort flyget och endast åker tåg är weekendresorna inte längre möjliga men under en längre semester går det hur fint som helst att resa med tåg. Det är inte lika bekvämt som att flyga men resan blir mer av en upplevelse. För mig är valet enkelt, jag avstår gärna flygets bekvämlighet till förmån för ett klimatvänligt resesätt. Vi tillbringade två veckor i Brügge och han med en tur till familjens gemensamma favoritstad: Paris.

Plötsligt händer det

Sommaren 2018 är rekordvarm och torkan tvingar bönderna till slakt eftersom det inte finns tillräckligt med foder till vintern. Klimatforskarna får frågan om den extrema torkan beror på klimatförändringarna men det kan forskarna naturligtvis inte svara på. Det kan också vara så att det extrema vädret kan vara en tillfällig, slumpmässig, företeelse som återkommer mycket sällan. ”Slumpen kan ligga bakom torkan” rubricerar SvD en av sina artiklar. Frågan till forskarna är egentligen fel ställd. Det är först i efterhand, när vi har sett hur vädret har utvecklats över en längre tid som det är möjligt att svara på om just det här extrema vädret hänger samman med klimatförändringarna. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra om vi i framtiden kommer att se på just den här sommaren som en vändpunkt. År 2030 kanske vi har vant oss vid att det är torka på sommaren. Vi som är lite äldre kan då berätta att: på 1900-talet var det vanligare med regniga somrar där termometern sällan kröp över 18 gradersstrecket. Sen berättar vi att 2018, det var då sommarvädret förändrades. För även om klimatförändringarna sker långsamt över flera år så vill vi människor gärna kunna peka på en viss tidpunkt då allting förändrades. Kanske är det just den här sommaren. Plötsligt händer det…

Money makes the world go around

P1010774En verklig utmaning med att leva klimatneutralt är att sätta sprätt på lönen. Under de senaste veckorna har jag börjat laga kläder och saker som går sönder istället för att köpa nytt (jag är mycket nöjd med mina lappade jeans på bilden ovan). Jag har sytt ihop cykelväskor, lagat regnställ, sulat om vinterkängor, lagat kläder och möbler. För något år sedan hade jag istället slängt de här sakerna och köpt nytt. Jag har aldrig uppfattat mig själv som en ”slit-och-släng”-människa så det har varit lite av ett uppvaknande att inse att mitt spontana sätt att hantera att något är trasigt är att kasta och köpa nytt. Vinterkängorna lämnade jag till skomakaren, så det gick på några hundralappar, men i övrigt har lagandet i stort sett inte kostat mig någonting. Om jag köpt nytt hade tusenlapparna runnit iväg.

Vegetarisk mat är som regel billigare än kött, fisk och fågel även om det kostar en del att köpa lokalproducerade ekologiska grönsaker. Men det kan man unna sig och samtidigt tänka på att man gör en insats för bina. Jag försöker köpa saker begagnat istället för att köpa nytt och det blir också mycket billigare. Att resa blir däremot dyrare. Det kostar mer att åka tåg än att flyga men det beror väl på att flyget har så stora subventioner. Överlag försöker jag också tänka på att leva mer minimalistiskt och bara köpa saker som jag verkligen behöver eller vill ha. Allt det här leder till att utgifterna minskar.

Jag tycker det är roligt att läsa ekonomisidorna i dagstidningar: det vilar en så skönt nervig atmosfär över ekonomibilagan. Det är nästan alltid krisläge: antingen för att räntan är för låg eller också är den för hög eller för oförändrad. Den senaste tiden har bostadsbyggandet både varit för högt och för lågt. Låg eller negativ tillväxt är alltid katastrofalt och men det är det vi kommer att få om många börjar försöka leva klimatneutralt och minskar sin konsumtion. Hur kommer politikerna känna att de måste agera i ett sådant läge? De ekonomiska modeller vi har kommer säkert indikera att ekonomin måste stimuleras så att konsumtionen och tillväxten ökas vilket då går stick i stäv med målet att minska utsläppen av växthusgaser. Klart är i alla fall att ekonomibilagorna kommer att fyllas med artiklar om ”KRISEN”. Jag är dåligt bevandrad i nationalekonomisk teori men det är tydligt att det är något i den här ekvationen som inte går ihop. Hur kan vi utforma en ekonomisk teori som kan inrymma en minskad konsumtion och tillväxt? Money makes the world go around…

Med tåg till Amsterdam

Min dotter Veronika, som är 19 år, gästbloggar om hur hon tog tåget till Amsterdam för att hälsa på sina kusiner.

street-3279454_1920

Jag åkte nyligen till Amsterdam med tåg för att besöka mina kusiner. Det var en lång resa med fem byten där jag fick färdas med både ersättningsbuss och färja. På vägen ner lämnade jag Stockholm Central kl 05.20 och skulle anlända i Amsterdam kl 23.00, det försvårades dock av att tre av tågen jag åkte med blev försenade och resultatet blev att jag övernattade på vandrarhem i Osnabruck och kom fram en dag senare. På vägen tillbaka hade jag dock lite mer marginaler och lämnade Amsterdam kl 07.00 för att sedan ankomma med nattåg till Stockholm kl 06.00 dagen därpå. Det fungerade fint, och jag fick spendera tre timmar med att upptäcka Köpenhamn på vägen. Att ta flyget till Amsterdam tar ca 2 timmar och kostar dessutom hälften så mycket som att ta tåget. Därför är det kanske inte konstigt att många av de som jag har berättat om resan för har rynkat lite på ögonbrynen. Varför spendera så mycket tid och pengar på att åka tåg när flyget är det självklara valet? När jag förklarade att jag ville resa klimatsmart var det många som såg lite oförstående ut, det hade nog inte slagit dem alls att man kan avstå från att flyga för klimatets skull. När jag också nämnde att jag tyckte det var ett äventyr, något kul att testa, var de mer förstående. Och tanken på att tågluffa verkar det vara flera som gillar. Men hur flyget påverkar klimatet, och möjligheten att resa på andra sätt för att vara mer klimatneutral var inte något populärt samtalsämne. Kanske känner sig vissa lite skyldiga för att de väljer att flyga, och vill helst inte tänka på de negativa konsekvenser det får. Det är såklart lättare att blunda lite för hur man påverkar klimatet, då behöver man inte förändra sitt sätt att leva. För det är såklart smidigare att flyga, det är inte bara billigare och snabbare utan man slipper även stressen med fem byten och försenade tåg, men jag är ändå nöjd med mitt val. Även om man bortser från klimataspekten av det hela var tågresan på flera sätt att föredra. Jag fick se stora delar av Danmark, Tyskland och Nederländerna, jag fick spendera en kväll i Köpenhamn och av en slump uppleva staden Osnabruck, jag hade även flera trevliga samtal med mina medresenärer och i det stora hela gav tågresan mig en intressant upplevelse som jag aldrig skulle ha fått efter en två timmars flygresa.